Jag väger nu 6X kg, kan inte skriva ut hela, ni skulle seriöst dö av äckel. Bara jag tänker på denna jävligt hemska siffra blir jag helt uppgiven och ledsen.

What the hell where i thinking?

Jag tänker inte alls, jag tränar inte längre utan jag bara äter. Äcklig är verkligen mitt andra namn. Vad håller jag på med …
Imon är det jag som börjar med matdagbok igen!

Ibland känns det som att det skulle va skönt att inte finnas, att avsluta ett miserabelt liv och uppleva sitt egna lilla paradis, för just där skulle jag vara smal, smalare, smalast.

Jag känner mig tom, fortfarande den leende fasaden utåt som jag tror vi alla kämpar med, hur länge orkar man?

Jag saknar träningen som fan så imon får det bli friskis, så hemskt när alla ser mig studsa runt dallrandes men just efteråt är det en av de bästa känslorna man kan ha, när man vet att man har bränt iaf några kalorier.

20 kg ner – JA TACK!

När du är tunn som luft, är du nästan perfekt.
/C